Fortsättning på "stegräknarkvinnan"......
Hon går och går och detta verkar aldrig nå sitt slut....det börjar snarare bli värre. Allt kretsar nu kring denna stegräknare. Hennes liv har nu förändrats radikalt då hon säger - att det här är det bästa som hänt mig, jag har nu koll på mina steg. Och nu har hon börjat ge sig på korridorerna också (anneli) alltså....och blekare och blekare blir hon....
När Maggan och jag höll på att städa upp lite vid en korridor, då ser vi "stegräknarkvinnan" gå fram och tillbaka och hon går bara förbi oss, som i trans, med en slags konstig blick och säger då hon sveper förbi oss med sitt långa hår som slänger hit och dit - de ä bara te å röre på sä, om det ska bli nån effekt.
Ibland undrar jag om Maggan har börjat tagit intryck också, för hon berättade att igår hade hunden och hon delat på en liten bit med blodpudding, två små bitar med blodpudding hade hon ätit. Två bitar, herregud, jag skulle kunna vräka i mig 12 bitar.
Och dessutom igår sa Anneli att jag såg ut som en hedemorahöna och samma dag, på kvällen säger min man att jag börjar på att se ut som rena Sumobrottaren på armarna......va,va,va är e som händer.....
Tur att helgen närmar sig......så jag i lugn och ro får försöka smälta allt det här...
Fortsättning följer....
När Maggan och jag höll på att städa upp lite vid en korridor, då ser vi "stegräknarkvinnan" gå fram och tillbaka och hon går bara förbi oss, som i trans, med en slags konstig blick och säger då hon sveper förbi oss med sitt långa hår som slänger hit och dit - de ä bara te å röre på sä, om det ska bli nån effekt.
Ibland undrar jag om Maggan har börjat tagit intryck också, för hon berättade att igår hade hunden och hon delat på en liten bit med blodpudding, två små bitar med blodpudding hade hon ätit. Två bitar, herregud, jag skulle kunna vräka i mig 12 bitar.
Och dessutom igår sa Anneli att jag såg ut som en hedemorahöna och samma dag, på kvällen säger min man att jag börjar på att se ut som rena Sumobrottaren på armarna......va,va,va är e som händer.....
Tur att helgen närmar sig......så jag i lugn och ro får försöka smälta allt det här...
Fortsättning följer....
Anneli med stegräknaren....
Ja, nu har även min arbetskamrat drabbats av stegräknarsjukan. Hjälp...hjälp säger jag !!!!
Det är en liten röd apparat som hon sätter på byxlinningen och så fort hon vaknar och kliver ur sängen så sätter hon på sig den...
10 000 steg ska man gå varje dag och detta skall då göra att man går ner i vikt, säger hon med stirrig blick..
Men, men förutsättningen för denna viktnedgången är att man absolut inte får äta något som helst gott, inte ens på helgen, så några chips för min del (som hon älskar och vi handlade tillsammans igår och då köpte hon TVÅ CHIPSPÅSAR hm..hm ) blir det inte tal om nu.....
Inte nog med det, nu ligger hon även på vårat fikarum och krälar på golvet, upp och ner går magen.
Maggan och jag vi sitter med varsin kaffekopp och njuter av kaffetåren och tittar på denna svettiga människa..
och vi frågar Anneli hur det känns och hur det går ?
- Jag måste bejaka min kropp nu och tänka på min hälsa och istället för att sitta på soffan så kan vi alla gå fram och tillbaka i vårat fikarum istället säger hon....det blir mera steg då.....
-Jo det är klart säger Maggan, men jag tror jag går ut och tar mig lite "friskluft" ja istället.
Det känns som att du har blivit lite galen säger jag till Anneli och Maggan instämmer då hon kommer tillbaka från "luftfriskintaget" att det nog har snurrat runt nu ordentligt.......
Men skämt å sido, jag ska nog också skaffa mig en stegräknare, för det ger en liten sporre till bättre hälsa, man har lite bättre koll. Bara det inte går till överdrift....
Jag är nyklippt och nu säger Anneli att - Berit du ser ut som en hönan baki rumpan som jag har hemma....en hedemora ullhöna. Och för att vara lite snäll säger hon också, att den är gullig.......berit
Nä nu jävlar........
Hej då
Det är en liten röd apparat som hon sätter på byxlinningen och så fort hon vaknar och kliver ur sängen så sätter hon på sig den...
10 000 steg ska man gå varje dag och detta skall då göra att man går ner i vikt, säger hon med stirrig blick..
Men, men förutsättningen för denna viktnedgången är att man absolut inte får äta något som helst gott, inte ens på helgen, så några chips för min del (som hon älskar och vi handlade tillsammans igår och då köpte hon TVÅ CHIPSPÅSAR hm..hm ) blir det inte tal om nu.....
Inte nog med det, nu ligger hon även på vårat fikarum och krälar på golvet, upp och ner går magen.
Maggan och jag vi sitter med varsin kaffekopp och njuter av kaffetåren och tittar på denna svettiga människa..
och vi frågar Anneli hur det känns och hur det går ?
- Jag måste bejaka min kropp nu och tänka på min hälsa och istället för att sitta på soffan så kan vi alla gå fram och tillbaka i vårat fikarum istället säger hon....det blir mera steg då.....
-Jo det är klart säger Maggan, men jag tror jag går ut och tar mig lite "friskluft" ja istället.
Det känns som att du har blivit lite galen säger jag till Anneli och Maggan instämmer då hon kommer tillbaka från "luftfriskintaget" att det nog har snurrat runt nu ordentligt.......
Men skämt å sido, jag ska nog också skaffa mig en stegräknare, för det ger en liten sporre till bättre hälsa, man har lite bättre koll. Bara det inte går till överdrift....
Jag är nyklippt och nu säger Anneli att - Berit du ser ut som en hönan baki rumpan som jag har hemma....en hedemora ullhöna. Och för att vara lite snäll säger hon också, att den är gullig.......berit
Nä nu jävlar........
Hej då
Mycket har hänt.....
Ja, mycket har hänt och mycket har jag gjort, så någon bloggning har jag inte hunnit med sista veckan...
Men jag börjar med att för en vecka sedan ungefär blev vi inbjudna till Gisselgårdskolan på BLUES konsert.
Det var min son Per som i vanliga fall är hårdrockstrummis men som då skulle spela bas och Kjell Berg på gitarr, Anders Elf på trummor och Pauline Natanaelsson på sång. Pauline hade ett skolprojekt som handlade om just blues och vi och många fler var inbjudna till denna konsert.
Glada och förväntansfulla for vi då upp till Gisselgård och vi tänkte väl att konserten skulle hålla på i en timme eller så. Men icke sa nicke....Paulines föräldrar hade ordnat myspys så det blev en sjujäkla fest...Tack till dessa engagerande och härliga människor som ordnade allt detta !!!!! Tack, tack....
Nåväl, konserten var hur bra som helst och jag blir så stolt över min son Per, han är supermusikalisk, det svänger verkligen när han spelar. Sen är det då de andra duktiga musikerna som Kjell Berg som är superduktig på gitarr, Anders Elf på trummor, ja, han är otrolig, spelar tungt och svängigt och sen då den gulliga Pauline som sjöng blueslåtar med en sån inlevelse, skitbra helt enkelt.
Jag hoppas, hoppas att dom verkligen fortsätter med bandet, tränar, utvecklas tillsammans, får lite spelningar, för det är ju en morot till att de vill fortsätta. För det här bandet har stor potensial......
Så där satt vi alla på Gisselgård och njöt och rycktes med i bluesens musik till t ex låtar av Janis Joplin. Häftigt!!!
Och jag var siste man hem förståss och Marie.....typiskt mig......och så var det några till också....men jäkligt kul hade vi.....
Renoveringen av mitt kök går framåt, nu är golvet lagt........skitsnyggt...
Min man har stånkat, svettats, suttit nere i källaren och varit hysterisk för att måtten som han kapat till inte har stämt alla gånger.
Och jag har med min lenaste stämma försökt haft en "låg profil" med att langat hammare, skruv, kokat kaffe, öppnat kall öl och försökt varit så tyst jag nånsin kan. Men han har varit duktig, för han är en praktisk karl, men med kort stubin. Så helgen har varit hektisk för stackarn, först iväg tidigt på fredagmorgon upp till Lycksele med Allt för byn och sen hem igen på natten, så på lördagmorgon vid fem-tiden, var han hemma, trött och sliten och sen mattläggning.....
Dom är helt ortroliga alla i Allt för byn, vilket slit och jobb, de får verkligen jobba och allt gör de för att göra reklam för vår vackra by. Ja, de är otroliga.......
Hade ett snabbt besök av Jannike också i helgen, hörde hennes skrattande stämma i vardagsrummet då jag kom upp från källaren, härligt att träffa henne...
På fredagkväll var Kerstin hos mig, vi skulle ha lite mys och jag sov i stort sett hela kvällen på soffan, herregud, jag var så trött så jag var inge vidare sällskap. Men är man vänner så gör det inte så mycket, man är som man är.....
Tack för idag....hej då..
Men jag börjar med att för en vecka sedan ungefär blev vi inbjudna till Gisselgårdskolan på BLUES konsert.
Det var min son Per som i vanliga fall är hårdrockstrummis men som då skulle spela bas och Kjell Berg på gitarr, Anders Elf på trummor och Pauline Natanaelsson på sång. Pauline hade ett skolprojekt som handlade om just blues och vi och många fler var inbjudna till denna konsert.
Glada och förväntansfulla for vi då upp till Gisselgård och vi tänkte väl att konserten skulle hålla på i en timme eller så. Men icke sa nicke....Paulines föräldrar hade ordnat myspys så det blev en sjujäkla fest...Tack till dessa engagerande och härliga människor som ordnade allt detta !!!!! Tack, tack....
Nåväl, konserten var hur bra som helst och jag blir så stolt över min son Per, han är supermusikalisk, det svänger verkligen när han spelar. Sen är det då de andra duktiga musikerna som Kjell Berg som är superduktig på gitarr, Anders Elf på trummor, ja, han är otrolig, spelar tungt och svängigt och sen då den gulliga Pauline som sjöng blueslåtar med en sån inlevelse, skitbra helt enkelt.
Jag hoppas, hoppas att dom verkligen fortsätter med bandet, tränar, utvecklas tillsammans, får lite spelningar, för det är ju en morot till att de vill fortsätta. För det här bandet har stor potensial......
Så där satt vi alla på Gisselgård och njöt och rycktes med i bluesens musik till t ex låtar av Janis Joplin. Häftigt!!!
Och jag var siste man hem förståss och Marie.....typiskt mig......och så var det några till också....men jäkligt kul hade vi.....
Renoveringen av mitt kök går framåt, nu är golvet lagt........skitsnyggt...
Min man har stånkat, svettats, suttit nere i källaren och varit hysterisk för att måtten som han kapat till inte har stämt alla gånger.
Och jag har med min lenaste stämma försökt haft en "låg profil" med att langat hammare, skruv, kokat kaffe, öppnat kall öl och försökt varit så tyst jag nånsin kan. Men han har varit duktig, för han är en praktisk karl, men med kort stubin. Så helgen har varit hektisk för stackarn, först iväg tidigt på fredagmorgon upp till Lycksele med Allt för byn och sen hem igen på natten, så på lördagmorgon vid fem-tiden, var han hemma, trött och sliten och sen mattläggning.....
Dom är helt ortroliga alla i Allt för byn, vilket slit och jobb, de får verkligen jobba och allt gör de för att göra reklam för vår vackra by. Ja, de är otroliga.......
Hade ett snabbt besök av Jannike också i helgen, hörde hennes skrattande stämma i vardagsrummet då jag kom upp från källaren, härligt att träffa henne...
På fredagkväll var Kerstin hos mig, vi skulle ha lite mys och jag sov i stort sett hela kvällen på soffan, herregud, jag var så trött så jag var inge vidare sällskap. Men är man vänner så gör det inte så mycket, man är som man är.....
Tack för idag....hej då..
