Jag hade tänkt skriva om premiären...
Ja, här sitter jag och funderar över livet och dess mening, känner mig sorgsen och funderar varför livet kan vara så konstigt orättvist...
Varför vissa knappt lever en dag förrän de är borta, några får leva några år, andra lite längre och andra tills dom är jättegamla. Tyvärr får vi inget svar på det, inte ännu i alla fall.... Och ingenting kan man göra åt saken, ingenting....
Jag sitter och tänker på mina närmaste, på min egen existens och inser ännu mera, vad livet är skört och så kort och att det när som helst, bara på sekunder kan ta slut...
Nej, man måste försöka fånga dagen, glädjas med andra, slösa med uppmuntran, var positiva mot varandra, skratta.....,
Visst låter det enkelt, för livet är förbaske mig inte lätt, men man kan ju försöka...
Igårkväll när mitt barnbarn hade varit hos mig och skulle hem och jag kramade om honom, så sa han spontant - Momma jag älskar dig....... Det är det finaste jag har hört, det är verklig lycka.......
Godnatt !!
Berit!
Du är en härlig människa som vi ska vara glada över att vi har.Du sprider bl.a en massa gladerioch snälleri omkring Dig!
Det är svårt att förstå meningen med det som händer ibland, men allt elände som händer har direkt eller indirekt skapats av människors val. Om vi alla väljer att göra val, som inte skadar annat på vår jord så skulle allt se helt annorlunda ut. Allt som händer är ju en följd av ngt annat som hänt.
De små oförstörda barnen är vår framtid, och den lille, som Du nämner,har alla förutsättningar att bli en underbar medmänniska, tack vare all kärlek han får av Dig och hela familjen!
Ge honom en extra kram från mej (tills jag träffar honom själv och får förklara varför)
Kram från mig.
He Ewa !
Vad snällt du skriver om mig, tack..
Men du ska veta att du verkligen sprider en sorts "klokhet" omkring dig. Du är en sån som man verkligen kan prata med om allt. Och ingenting är omöjligt för dig...
Jag förstår vad du menar med direkt och indirekta händelser som skapats av oss, det är våra val som blir följden.
Hi, hi karamellen ja, du får nog träffa han snart och förklara...
Vi syns ikväll förhoppningsvis..
Kram från Berit
Himla bra skrivet!
Det är så sant det du skriver....
Men man glømer det allt før ofta!
Det är bra att bli påmind ibland! =)
Massa kramar från Oslo!
älskar er!!! ♥
puss
Finns inte så mycket för mig att tillägga - så sant allting som du skriver.... om hur vi borde ta vara på livet, familj, vänner.... men tyvärr hamnar vi i nån slentrian eller blir för upptagna av allt som händer så vi "tappar bort" vår goda intention - man glömmer bort att ta hand om det som är viktigt. Sen hädner plötsligt en sån här sak, och då påminns man igen, och inser vad som är viktigt här i livet! Tack och lov för det!
Kram tillbaka och naturligtvis ett stort grattis till en bejublad premiär!!!
min lilla älskling wille bus han är så söt..
jaa du har rätt mami =)
/ emma
Hej Berit! Visst är det märkligt att man glömmer bort att människor finns. Jag har lovat mig själv att ta vara på dom som betyder något för mig och som jag förhoppningsvis betyder något för. Det svåra är bara att jag periodvis är så liten så jag knappt märks. Så är jag nu. Har nyss klivit ut i bloggträsket - mariannestext.blogg.se Kram M.
Ja, livet är skört...å de är inte lätt! Jag försöker tänka på att låta det positiva "ta över"...för då mår man så mycket bättre och får så mycket god energi....åsså ska vi vara rädda om varandra, dela med oss av glädje och kärlek!
Ha de så gott Berit! Kram Ann
JO de sant! Allt kommer ordna sig... men de svårt... =)
Ja du Berit. Jag har tänkt mycket kring det här. Att ta vara på varandra och bry sig det är något vi ibland glömmer,tyvärr. Ta hand om dig! Vi, Hans och familjen är nu i sorg då Hans pappa nu dog så det är lite att stå i nu. Kram
