beritdolores

Efter några härliga dagar hos min far och Harriet i Falun, så fortsatte vi vår resa tidigt på morgonen ner mot Västkusten.
Varmt, kladdigt, svettigt och väldigt trötta, så anlände vi då slutligen på kvällskvisten, till vår hyrda stuga vid havet.

Vi ramlade nästan ur bilen och havsluften stack i min näsa och jag bara ylade Ahhhh, nu är vi framme, äntligen en veckas härlig semester med att bara lata mig....
Och mitt under detta Ahhhhhhh, så ser jag en bil som kommer dragandes på en stor husvagn och som parkerar upp vid vår stuga...... 
Mitt hjärta klappar............Och ut ur denna bil, väller det ut två skällande hundar, med tre meter långa tungor som hänger ner... Tre barn, min käre gapflabbande pratsugne storebror, med ett hår som har växt ut, så han ser ut som självaste Einstein och slutligen hoppar  min härliga svägerska Amparo ut !
Heeeeejjjjjjjj hör vi alla ropar i kör till oss, här kommer viiiiiii........... 
Ett stort pusskalas blev det och jag kände att mina ben höll på att vikas av trötthet....  och hunger..
Men kvällen blev härlig,  brorsan och Amparo ordnade middag till oss alla så vi kunde i lugn och ro packa upp våra saker och installera oss i stugan....
Hela Söndagen låg vi alla på stranden och badade, solade och fikade och hade det helhärligt tillsammans allihopa...

Hej då!