beritdolores

Hej !
Äntligen. äntligen har jag lite tid att sitta ner och skriva,  bara få rensa hjärnan lite, för det har varit lite för fullt upp sista tiden här med diverse saker som skall fixas osv.
I helgen var vi Bluesbandet i Gävle och spelade på Folkets hus och det var verkligen toppen....jättekul !
Allt gick så bra och responsen från publiken var på topp.  Så jag känner mig rätt så nöjd...
Men, men, det tar lite tid för mig att varva ner då man kommer hem på söndagseftermiddagen.  Det blir liksom en "tomhetskänsla" som är jättesvår att förklara, en tysthet liksom....
Eftersom vår pianist Lennart har blivit en mycket stolt pappa nu till en liten flicka, så kunde han förståss inte vara med oss på spelningen.  Jag längtar verkligen tills jag får se deras underverk.......
Men istället hade vi med oss Olle från Wammas tiden och det funkade jättebra och kul hade vi...

Herregud, när jag tänker på alla spelningar jag har varit ute på under årens lopp...jag ångrar idag att jag inte har skrivit dagbok över alla tokigheter för man glömmer lätt.
Så på hemvägen från Gävle så satt vi och pratade om gamla minnen, då vi reste landet runt och spelade. 
En gång, för att göra historien kort.....
där vi bodde då förut, så hade vi råttinvation i vårt hem. Möss, möss överallt och jag är livrädd för möss.
En gång satt jag orörlig på kökssoffan i timmar och tittade på en mus som korsade köksgolvet och slirade runt där och hade kul och jag var jätterädd.....
En gång låg det en mus i min sko då jag stoppade ner foten och jag skrek av skräck och samtidigt som jag slängde av mig skorna så ryckt jag åt mig koftan, det var kallt ute och jag ville ut, ut, ut........ur huset.
Men i koftärmen så var det en mus, tro det eller ej, men det var det...och hur jag fick av mig koftan,det  kommer jag inte riktigt ihåg.... 
Ja, jag kände mig musförföljd i mitt eget hem länge och jag funderade på att flytta ett tag.
En anna gång då jag skulle gå och lägga mig och jag bara skulle rätta till kudden, ja, då  låg där rosa musbarn, det var fruktansvärt...
Men en kväll då jag kom hem, så ropade min man upp mig till sovrummet,  aha, va ska det bli nu. tänkte jag...
Men när jag kom upp, så låg han där med en liten kissekatt bredvid sig ...
- Jag har skaffat den här, så vi blir musfri i huset, men, men, den här katten skall få bo nere hos hönsen, han måste bli en utekatt, så jag klarar av allergin...
Så vi gick ut och ner med kattungen till hönsen och stängde in honom där.
Men inte kunde vi slappna av inte, vi bara låg och tänkte på den lilla kissekatten som låg där nere och var rädd och kanske frös och skakade av skräck bland hönorna.
Så  vi sprang upp, ut och ner till hönshuset, varje halvtimma för att se om katten mådde bra.
Till slut så låg den hos oss i sängen....och mössen försvann och katta blev fet......

Men under den här värsta mustiden hemma hos oss, så skulle vi iväg till Karlstad och spela en gång. 
Och på en scenpub i Karlstad där  jag stod och gapade i full hals så stoppade jag ner handen i min långrock....
Jag fick jag en chock..för nånting konstigt kändes däri och jag trodde att det var en död mus.
Jag skrek och slet av mig kläderna och toksprang av  scenen och ut....
Grabbarna och publiken tittade chockade på mig........men det var ingen död mus visade det sig utan ett par vanliga nylonstrumpor, vad dom nu gjorde i min ficka...Nåväl.....
Och Inte nog med det....samma natt, då vi skulle övernatta på en camping, i en stuga där och vi hade lagt oss.
Så kände vi att det luktade skunk därinne. Vi klev upp och letade och undrade vad i fridens namn det var för äckligt som stank och var någonstans. kuddaR, täcken, madrasser vändes på och till slut så vändes min madrass och naturligtvis så låg där en död,rutten, tillplattad mus.....
Jag bara skrek.....Gonatt....